(jag har inte läst Twilight. Kanske därför det är så kul?!)

Ikväll gick en av mina favvofilmer på tv. Blev förvånad när jag såg att den skulle visas för jag trodde inte att det var nån mer än jag som visste att den existerade. Typ.

Så jag blev glad. Jag såg den.

Det finns verkligen inget glatt med den här filmen. Allt är grått och kallt och man får mest ångest av alltihop men den är hur bra som helst. Den är så konstig och den har en massa små detaljer som jag faller för.



Noi

Eftersom det är 100 år sedan jag senast uppdaterade så har jag en del att skriva men det tänker jag inte göra NU för NU tänker jag istället visa mina assnygga linser som jag har köpt!




FÖRE

(stirra lagom)


EFTER!



Mittemellan

hi hi

Dom ska alltså vara grå men jag tycks få nån slags mörkblågrå blandning. Men hä ä fint..

..så fint att jag råkade beställa ett par bruna också. Men dom är ju så billiga! 200 spänn för ett år. Ett år people!

Det är så kul att man för en relativt billig peng kan modulera med utseendet lite som man vill. Sånt tycker jag är spännande.


När jag ändå sitter här kan jag ju passa på att uppdatera er om min tillvaro just nu. Veckan som kommer är jag ledig vilket är underbart för då ska jag absorbera så mycket sol jag bara kan. Inte för att jag vet hur det ska gå till när jag måste sitta inne och sy massa medeltidskläder till älskade Visby. Fast det är också skoj så jag får väl kompromissa - sol på dan, sy på natta.

Det är lite som terapi att sy. Man behöver inte tänka på annat än det man håller på med, man kan helt slappna av och fokusera. Att se nålan mojsa sig genom mina fingrar när jag klockan 3 på natten är för trött för att fatta vad jag håller på med (och fokuset är som bortblåst), då har man frid i sinnet.

Det är en del av charmen det där, att sy tills fingrarna blöder och ryggen krackelerar. Svära över att klänningjäveln blir 15 storlekar för stor, eller gråta över att jag har sytt den för tajt och inte kan komma ur den när jag testprovar. Allt det där händer varje sommar och lika mycket som jag hatar det när jag sitter där på golvet och hör hur ryggen knäcker när jag letar efter nålar i mattan, lika mycket saknar jag det när det är kallt och mitt i vintern och långt kvar till vecka 32.



Annars då? Jovars.
Det är irrelevant hur men jag kan säga att jag har haft mycket att göra med Darlecarlia den här veckan som varit. Det är inte första gången jag har haft det och förut har det gått bra men den här gången..oj oj oj. Jag kan bara fråga mig: Vad är det för fel på pubertala, norska tonårskillar? För nåt fel är det, that's for sure. Absolut ingen respekt för andra människor eller allmänna egendomar och jag fick bita ihop för att inte få spel och vrida öronen av dom. Dom kanske har en annan barnuppfostran i Norge? Knyter knätoffsarna extra hårt runt skallen?
Jag var snäll och tillmötesgående i hopp om att dom skulle vara det tillbaka men icke. Men Darlecarlia tog slut och dom åkte hem så nu kan venen i min panna slappna av igen.

Nu låter det här säkert jätteförvirrande men det spelar ingen roll, jag var bara tvungen att ventilera min ilska. 


Skulle inte jag bara berätta om mina linser?


I morgon då? Då firar jag och Daniel att vi är vi (eller nåt) och äter lunch ute. Jag vill ha sushi det vill inte han så vi får se vad det blir....Sushi. Närå...


Sushi.


Näärå..


Sushi.





God natt!!1!!!111!!!ett!!