...







Ont i huvve

Egentligen har inte jag tid med det här. Kom precis hem till mamma efter att ha ägnat 3 timmar åt att skriva prov. Det har aldrig någonsin hänt tidigare in ma laf.

Hur som helst. Anledningen till att jag skriver nu, fast att jag verkligen inte har tid med det, är för att mamma precis ringde. Min älskade lilla mamma. Hon var så trött.. Hon befinner sig just nu i sthlm på nån jobbkonferens. Min mamma kan inte sova om nätterna pga en psykopat som härjar i vår familj.

Jag hatar den här psykopaten och jag hoppas att nån låser in henne och kastar nyckeln i sjön. Hör du det din psykopat? När du kommer hem igen kommer du att få sona för dina brott. Ända sen du kom in i bilden har du försört. Du gav oss något fint men efter det kunde du lika gärna ha försvunnit.

Oj, nu lät jag som en psykopat.

Räknas det här som hot? Åker jag i finkan nu?


För er som inte fattar vad jag pratar om så kommer ni inte fatta vad jag pratar om.
Jag ville bara spy lite galla över en komplett idiot.



Hallelalelulija

Om 4 timmar har jag prov på islam. Innan dess måste jag packa ihop mig och ta mig till mamma, plugga det sista och sen är det bara att tuta. Efter provet tänker jag inte göra nåååååånting på två timmar. Och inte på hela kommande helgen heller vad läxor anbelangar. Jag ska försöka undvika att tänka på allt jag har att göra och istället njuta av Broken Dreams med Daniel på fredag, Halloweenfest hos Cookie på lördag och bakis på söndag (utan toa yay). The fun begins med relaxing ikväll, jag & D. Jag ska bubbla bort mina bekymmer i jacuzzin. Jag låter som en Hollywoodfru (I wish). "Jacuzzin". Ooouu.

JAJA.

Nu måste jag verkligen packa allt så jag kan åka hem till mamma å kissa, så slipper jag gå ner i tvättstugan å göra det.. INTE så hollywoodfruigt.

Härå!




Picture is unrelated

sPoTiFy

FTW!

Alltså hur seeg får man vara egentligen?? Ikväll fick jag spotify (tack Sandra å Anders för inviten) och det var banne mig på tin! Fy fan va smart det är. Jag som hela tiden sitter å svär över att jag vill ha ny musik men vet inte vad jag ska söka på. Tack vara spotify (nej jag är inte sponsrad) så kan jag ju bara klicka runt och hitta en massa bra musik hos mina vänner. Thanx! Så jäla bra..

Och va kul det är att se vad alla lyssnar på!

Det dumma med att upptäcka spotify ikväll var att läxorna blev lidande.. -.-
Har matte- och religionsprov inom kort och borde verkligen läsa mer men det här var ju så kul! Göra massa spellistor, inte läxor.

Nåja.

Dagen i övrigt har varit bra. Sen skit. Sen bra.

Stack iväg till mama dels för att bleka och färga håret då vi inte har nån dusch (nähä?) men också för att undslippa borrningen. Hos mamma blev dagen värre.. När jag var duschad och efterlängtat ren pratade jag med Daniel. Han meddelade att det inte hade varit några hanverkare i badrummet idag för att fixa upp skiten dom ställt till med. Jag blev en furie. Men på onsdag, alltså i morgon, ska dom äntligen börja, pau rijktigt.

Sen så kom vi båda fram till att vi är fattigare än kyrkråttor den här månaden. Det var inte heller något lyckopiller. Vi får ihop det men det är fan på gränsen och det är jobbigt och frustrerande att behöva vända på varenda krona. Jag får nästan dåligt samvete över att jag har handlat upp mina födelsedagspengar, men jag ville inte lägga dom på räkningar. Och nu är dom ju ändå borta så det är ju dumt att sitta här å hänga läpp.

Men vi klarar oss alltid. Eller hur?

Sen blev dagen bättre när Daniel kom och hämtade mig efter jobbet. Vi åkte och handlade och jag fick mat i magen.


Jag tycker inte om när allt bara är huller om buller, vilket det är nu. Inga pengar, ingen tid, massa skola som antagligen går åt helvete, min kropp, BADRUMMET. !! Med mera med mera.. Jaja nu ska jag SLUTA TJATA! Jävla negativ hela tiden.

Hej positiv!
Det är en löjligt vacker höst, helt perfekt är den med fina färger och lagom kallt. Vi har en skön säng och vi har varandra ffs. Jag och min Daniel. Han är fin han. Tar hand om mig och tröstar mig när jag är ledsen. Han vet vad jag behöver. Annars så har vi ju söta kattungar som växer så det knakar. När man håller i en kattunge finns inga problem i hela världen. Två av dom har öppnat ögonen lite. Det ser helt sjukt ut. 

Oj nu smäller dom fyrverkerier precis utanför! Det låter som kriget! Blixtrar och har sig. Nu tog det slut. Det var spännande.

Men Linnäa, varför sitter du här och svamlar? Det är precis sånt här du får ångest av, att du sitter och fördriver tid på helt konstiga saker.

Godnatt.




Asbest!

Det har vi i vår badrumsvägg. Det är inte så skrämmande som det låter, de flesta husen från 50-talet har asbest i väggarna. Däremot är det inte så himla bra att andas in dammet av asbest. Då kan man få s.k dammlunga vilket betyder att små små sylvassa fibrer sliter upp lungorna inifrån och det gör ont. Men som sagt, låter man bli att pulverisera asbesten så går det bra.

Problemet är bara det att vi nu står på tröskeln till vår efterlängtade badrumsrenovering (som jag har tjatat om i 100 år) och pga asbesten i väggarna kommer vi inte att kunna använda vårt badrum alls. Inte ens när hantverkarna inte är här, som planen var från början. Dom skulle komma hit, plocka bort toa, greja och sen sätta tillbaka allt så man iallafall kunde kissa men nej nej. Nu är det farligt avfall i väggarna, damm som kan döda oss, så nu måste dom plasta in hela skiten.

Så nu frågar jag mig, och Tunabyggen: Var ska vi bajsa?

Inte nog med att det låter fa-an när dom borrar bort allt kakel och gör badkaret till atomer för att dom ska kunna få ut det ur lägenheten överhuvudtaget, vi kan inte ens gå upp och morgonkissa utan att trilla ner i ett hål som tidigare var vår toalett. Att vi inte skulle kunna duscha hemma det var vi förberedda på. Vi skulle få en nyckel till en annan lägenhet som vi kan använda under tiden. Men tydligen så är det väldigt svårt att hitta en ledig dusch inte alltför långt ifrån Vallgatan. Man vill ju inte behöva springa naken genom hela Bullebyn.. Haha närå, klart man skulle ha handduk. Så vi har ingen ledig lånelägenhet än.

Anywho så känns hela det här projektet lite väl överväldigande at the moment.

Jag börjar nästan kanske lite ångra att vi ens sa nåt om renovering. Fast det gör jag ju inte egentligen. När allt är över och man har klarat pärsen, då kommer man vara lycklig över att man äntligen slipper lägga sig i ett badkar kantat av möggel. Men vägen dit är lång.. och nödig, apparently.

Jag vet inte ens om det här är ett intressant ämne för er att läsa om? Äckligt möjligtvis. Men det är roligt att berätta om hela processen och alla vedermödor som den innebär.




Usch. Måste jämna ut snusket med en söt bild


Kattmorfars tunga



PUSS


PWESENTS

Nej nu ska vi sluta hänga läpp och istället vara lite muntra! Skål ta mig fan.

Tänkte visa lite från min födelsedag, även om alla som läser det här och är vän med mig på facebook redan har sett dom så kan det kan ju finnas nån stackare där ute som faktiskt MISSAT min fina födelsedag.

So here we go, en sammanfattning i bilder:



Böfday-grrl


Tåta


Danil


Mamma?


Linnäa å Sändra


Andurs


Pappan


Svart å Vit



Materiellt sett resulterade min födelsedag i detta:


En vamp-tisse


En mustach-tisse


En benrangel-tisse


En snöflinga


Roliga ytligheter


Fick en superfin blomma med kort av Jana. Jag ska verkligen göra mitt yttersta
för att låta bli att råka döda den!


SIMS 3 fick jag söta cookling! YaY


Sen gav jag mig själv en efterlängtad (och numer dammig) stereo. Tack!


En säng från mamma


och en hylla.


Roliga grejer som jag kan ha massa skoj med. Speciellt sängen. HÄ HÄ.






TWISTEN:
Det hände en hemsk sak på min födelsedag. När vi gick hemifrån på eftermiddagen för att fira hos allt folk märkte vi att en av kattungarna var svagare än de andra. Den lilla kattungen hade även tidigare, sen den föddes, blivit undanskuffad och ignorerad av Nova. Den här lilla bäbisen var den sista av kattungarna att födas, Nova födde henne i sängen och inte i garderoben med dom andra. Daniel hittade henne på golvet. Det var blod på sidan av sängen så hon hade antagligen ramlat ner. Nova struntade i henne redan från början så hon växte inte som dom andra och i Tisdags när vi skulle gå såg vi att hon var mycket mindre och svagare än sina syskon.

När vi sen kom hem sent den kvällen låg den lilla katten ensam i ett hörn i lådan, alldeles död och stel.. Det var jättejobbigt men ändå väntat. Hon skulle inte ha överlevt utan sin mamma så det var ju bra att hon bara hann bli 3 dagar, så inte lidandet drogs ut. Ibland är livet obarmhärtigt hårt mot små kattungar.


Dom andra kissarna mår jättebra och växer supersnabbt. Dom piper och krälar så man blir alldeles knäpp av söthet. Titta bara:


Dom ligger helt konstigt och sött





I Daniels hand


Ett litet blindstyre



Joråsatte.

PUSS

Antimateria


Jag har ständigt en klump i bröstet som gör att det känns som om jag inte får någon luft. Några meningar går på repeat i skallen på mig: Jag hinner inte, jag kan inte, jag orkar inte - om och om igen. Mitt dåliga samvete och mina skuldkänslor kväver mig. Jag är så trött.. Jag var verkligen inte beredd på att det skulle bli så här mycket med skolan på en gång! Och ändå är jag inte klar med det jag borde ha gjort vid det här laget. Jag ligger långt efter i all planering och det är väl det som tynger mig mest antar jag. Till i morgon ska jag vara klar med ett arbete om Rwanda och det är verkligen intressant, men jag har inte ens börjat! Jag skulle ha gjort ett matteprov idag men har inte hunnit lära mig allt jag måste kunna för att klara det. En massa engelska som pockar på.

Ju mer jag har att göra desto svårare blir det för mig att ta tag i det. Det känns helt oövervinnerligt! Om jag kunde ha ett normalt liv vid sidan av allt plugg så kanske det skulle vara lättare att ta itu med allt. Men eftersom jag ständigt får dåligt samvete när jag gör något annat än läxor så kan jag aldrig slappna av. Jag får panikstress i magen när jag städar, handlar, duschar eller pratar i telefon för länge. När jag njuter av något påminner jag mig själv om att det har jag egentligen inte förtjänat för jag har inte gjort allt jag ska göra. Hur sjukt låter inte det här?! Igår skippade jag religionen för att kunna lyssna på en föreläsning med Täppas Fogelberg och klumpen i bröstet växte sig dubbelt så stor. Men jag är verkligen glad över att jag gick, det hade jag inte velat missa!


Fan va jag klagar.. Jag funderade lite över om jag verkligen har det så jobbigt som jag tycker att jag har. Är jag berättigad att känna så här mycket stress över livet? Jag menar, folk som studerar på högskola klagar ju inte så här mycket. Dom klarar det fint och hinner ändå med sitt liv. Men sedan så handlar det ju om vad man är för person. Alla har ju olika förutsättningar för olika saker.


Eller är jag helt enkelt sinnessvag?


Men det värsta i hela den här röran är att jag sårar mina vänner. Min älskade Fanny kände sig ledsen och bortprioriterad för att jag inte hann träffa henne på min födelsedag. Det absolut sista jag vill i världen är att såra henne och jag skulle aldrig göra något med flit som fick henne att känna så. Men pga missförstånd och tidsbrist blev det pangkaka av alltihop. Hon hade all rätt att vara arg och jag bad om ursäkt. Hon, och många andra som går i skola vet att det är mycket i huvudet, så hon förstod. Min fina Fanny.





Nu ska jag kissa å gå och lägga mig.










Happy Böfday To Mee

Nu levlar jag upp. Jag blir 24 år gammal. GAMMAL. Oj oj var jag inte nyss 14? Alltså det är ju helt sjuukt att det är 10 år sen jag var fjortis!? Herregu. Fast jag skulle ju minst av allt och absolut inte vilja vara 14 år igen, nej tack! Fy fan va dryg man var då.. Och va mycket jobbigt man hade kvar! Fast mycket kul också iofs.

Så det är alltså min födelsedag den 19 oktober i år också. Jag minns när jag var liten och inte kunde sova natten innan jag fyllde år för att jag tyckte det var så spännande. Och det var det ju också, med kalas och allt. Alla lekiskompisar hälsade på och man var stjärna. I och för sig så har det väl inte ändrats så mycket sen dess? Förutom att jag inte kommer att ha några som helst roblems med att sova. Vänner hälsar på och jag har hört att det till och med finns ett paket till mig (exiting!), vi äter tårta och har det mysigt. Jag får känna mig lite extra stjärnig för en dag.


En liten födelsedag i början

Jag förstår mig inte riktigt på människor som säger att dom inte tycker om att fylla år, som säger att dom hatar att bli äldre och att det därför inte finns något att fira. Men äldre blir dom ju likväl, vare sig de gillar det eller ej, så varför inte göra något kul av det hela? Jag tycker inte det är så jävla kul att bli 24, vad är det för ålder egentligen? Men jag tycker mycket om att ha kalas.


Förra årets tårta


När jag tittade på dom här bilderna, som är från en födelsedagsmiddag med pappa, så trodde
jag att jag fyllde max 15. Men så läste jag vad pappa hade skrivit på kuvertet; "Grattis på 18 års dagen"
HAHA! Därför får ni ingen ansiktbild, jag ser ju inte klok ut.





Ser ju inte riktigt frisk ut här heller men här fyller jag i vilket fall som helst 19 små år. Uj Uj.





Min 21a födelsedag firade jag i Stockholm. I min pyjamas tydligen.
Fräshing! (Det blåa jag har i ansiktet är klistermärken från min lilla kusin)



För två år sen fyllde jag alltså 21. Sassy min jag gör.



Förra året togs inga bilder på mig vilket är lite tråkigt. Även om man ser ut som
ett as så vill man ju minnas det. Eller? Hittade iallafall en söt bild på mitt D påväg till mamma för att fira.

Jaha å så hamnade vi på 24 tillslut. Än så länge har jag ju inga födelsedagsbilder på mig men jag ser ut ungefär (ifall att det skulle vara av intresse haha..) så här för tillfället:

Minus lila linser och munsår.. (Nästan 24 år)



(Jag funderade på en grej..
När man var liten var det inte så mycket att tänka på annat än vad som hände för tillfället, eller vad som skulle komma att hända följande dag. Men nu när man är vuxen är det det, såklart. En massa saker som har hänt och händer som gör att man inte bara kan koppla bort och av och endast fokusera på sin födelsedag, en egen dag. Poängen är väl att jag helt enkelt saknar den där känslan av att vara totalt fokuserad på en händelse. Att kunna släppa allt annat och bara njuta av min födelsedag, julen eller vad det nu kan vara). Bara en liten parentes så där.

Så vad händer annars? Inte så mycket höll jag på att säga, men det stämmer ju inte riktigt dårå.

- Jag pluggar ihjäl mig och tvivlar varje dag på att jag kommer klara trycket från allt och alla men än så länge slår hjärtat.

- Vi fick fyra väldigt fina kattungar i söndags. Jag vill bara äta upp dom men får hålla mig ett par veckor till så att Nova får vänja sig vid moderskapet.

- Jag fick en ny sängram och madrass i tidig födelsedagspresent av mamma. Kanske inte värsta grejen för er men för mig, O M G säger jag bara. Det var flera år sedan jag sov på en ordentlig madrass och det är himlen att gå och lägga sig nu. Fint blev det också.

- På tal om fint så "håller dom på att renovera vårt bardum nu". Jag skriver "" för att dom gör inte ett skit. En kille kom hit för 3 veckor sedan och slet ut allt av värde och sa att det skulle ta ett par dagar, en vecka och så försvann hann. Lämnade oss med ett iskallt äckligt badrum och en provisorisk dusch. Tank yoou!

(Va vuxentråkigt det lät? "Ny säng och badrumsrenovering". Jag är verkligen 24).

Och sen är det en massa annat också men det orkar jag inte skriva om nu. Antingen för invecklat eller ointressant för att gå in på.

Är det dags att släcka ner nu kanske?

God natt alla finisar.






RSS 2.0