Såg precis att det bara är 20 minuter kvar av 1a december. Kom på att jag ju skulle börja följa min "december-lista" från och med idag, så jag får skynda mig lite.

Idag ska jag alltså berätta om mig själv. Va svårt, det finns ju så mycket! Haha.

Jag hoppar över allt som är ointressant som ålder och hur jag bor o.s.v. och går istället direkt till det saftiga! Även om det kommer att röra till allt en del kan jag tänka mig men äh.


Jag är rätt rörig som person. Det pågår allt som oftast ett invändigt samtal i min kropp. Eller sinne snarare. Det är alltid två sidor som tjaffsar med varanda om för- och nackdelar med allt, eller som analyserar och demonterar gällande sak in i minsta detalj. Ska jag skriva så? Ska jag verkligen säga det? Kan man göra så? Borde jag? Ja. Nej! Varför? Varför inte? Motivera. Ibland längtar jag efter lite lugn och ro. Ta det piano och kör på bara. Det löser sig.

Eller gör det?

Jag avundas människor som tar för sig av livet, som är orädda och framåt och inte ångrar något. Jag strävar efter att bli mer så. Orädd och stark. Jag vill känna att mitt liv är till för att levas, man behöver inte vara rädd för något för då missar man så mycket. Jag är mindre orolig nu än vad jag har varit. Fast samtidigt är jag orolig för andra saker nu som inte fanns förut. Hur som så är det min strävan att ta för mig av det som bjuds och en strävan måste man ha, annars blir livet tråkigt.

Mer om jag då?

Musik är viktigt. Men det är så uppenbart självklart att det behöver jag inte ens påpeka. Utan luft dör man, utan musik dör man.

En annan faktor som är viktig för mitt allmänna välbefinnande är att få läsa. Jag älskar mina böcker och skulle det börja brinna här skulle det bli tungt att bära.

Sen vet jag inte hur viktigt det är för mig att få måla. Med tanke på att jag, sen jag var liten, har sagt att "jag ska bli konstnär när jag blir stor", borde det spela en rätt stor roll tycker man men jag tror inte att det gör det. Det är bara kul att måla när man har flyt, när man känner att man lyckats få ner en känsla eller sinnesstämning på papperet. Om det vore så hela tiden hade jag antagligen burit med mig ett skissblock men tyvärr inte.

Sen att min pojkvän, min familj och mina vänner är viktiga är ju också en självklarhet men dom gör mig lycklig på ett annat sätt. Nu tänkte jag mer på vad jag gör som får mig lycklig. Vad jag har för intressen i mig. Om det låter förståeligt?

Jag vill resa hela mitt liv. Hade jag haft pengar skulle jag stuckit för längesen! Det viktigaste med livet, enligt mig, är att se världen och lära känna människor som är olik dig själv.

Sen kommer barn, villa, volvo och hela den karusellen.

När jag blir stor vill jag bli konstnär, bibliotekarie, waldorflärare och rockstjärna. Eller så drar jag till Sydafrika och hjälper barn som har det svårt.

-Jag är lite naiv också fast ändå väldigt realistisk.

-Snackar för mycket skit om mig själv till mig själv. Borde verkligen sluta med det då det gör en oerhört stor skada på min självkänsla.

-Lite av en språkfascist

-För feg för mitt eget bästa men som sagt, i'm working on it.

-Favoritfärg är nog lila. Och olivgrön. Och åskblå. Röd.

-Favvoböckerna är många men det är svårt att slå Harry Potter.

-Bästa Astrid Lindgren-filmen är Bröderna Lejonhjärta

-Godaste frukten? Banan. Eller mango kanske?

-Min favoritfilm kan jag inte säga för jag har minst 100 tusen. Men en av dom är......oj va svårt. Men okej, vi tar en som är rätt ny på listan: Inglourious Basterds. Bara för att den är SÅ bra.

-Bästa bandet är ju också helt omöjligt att svara på men ett av dom är The White Stripes.

Sen älskar jag Gösta Ekman, Hasse Alfredsson, Tage Danielsson, Lena Nyman och Per Åhlin. Look'em upp!

Å en massa annat blargh om mig själv som jag inte kommer på nu. Dessutom är jag långt över deadline redan och det är tidig 2a december nu. Men det gör inget. Får skärpa till mig under resterande dagar.